"Kan inte du bli någon form av olympisk... mediehora?"

Jag vill inte åka hem.
Det vill inte Emily heller att jag ska göra.

Idag, i taxin på väg hem från vår helrenovering, där två små kinesiska män med starka nypor ägnade tre timmar åt att massera oss och säga "Madame", började jag få tvärtom-hemlängtan. Eller bort-längtan, kanske man ska kalla det.

Emily började genast sitt konstuktiva tänkande.
Och vi tummade på minst en sak:
Blir jag av med jobbet på onsdag är det bara en sak som gäller:

Då blir jag en olympisk mediehora.

Jag kan redan säga "höger", "vänster", "tack" och "vad kostar det?". Jag kan komma långt på det.
Längre än det flesta.

En svensk tiger

Nyhetsträsket rapporterar direkt från Himmelska fridens torg med omgivningar på den omdebbaterade, ännu inte censurerade, superheta bloggen: Emily was here.

I brist på bättre vetande lämnar jag alla tolkningar till denna sanne sinolog. Själv skulle jag vilja säga ett och annat om himmelens tempel och dess smått speedade pensionärer, statligt påtvingade utomhusgym och pojkvännen som går i mao-rött (eller möjligen hor-rött) underställ - men icke. Jag erbjöd mig att skriva en alternativ (läs: mer sanningsenlig tolkning) av resan men hindrade mig i sista stund.

Jag tiger.
Jag är trots allt i Kina och tar skeden i vacker mun.
Eller hur man nu säger.

I love Wonderland gin

Klockan är tre på eftermiddagen och jag har just vaknat. Mina kinseifierade vänner tog mig med ut bland ett gäng turistguider och pinsamt billiga flaskor "wonderland gin". De kostade säkert 8 balubas styck.
Fick också mitt kinesifierade namn modifierat. Väldigt snabbt var alla överens om att den som gett mig namnet "Flodhästen" eller "He Ma" slirat allt för mycket på kopplingen.
Numer heter jag Mei na. Vacker nunna. Dessutom har jag lärt mig räkna till tio.

Nee hao (=hej hej)

I love "peoples republic" of China

Kanske är det för alla hyllande citat, som det ovan, som den gode Mao-polaren Ho Jin Tao tycker att censur är en bra grej.
Jag kan inte läsa någons eller min egen blogg, men han må ha missat att man kan skriva vad fan som helst. Den här stan är fantastisk, by the way. Och på kinesiska heter jag He ma, vilket betyder "river horse". Lagom passande.

Dålig chef

Idag var lådan borta. Borta. Enligt uppgifter till Nyhetsträsket ska lådan ha försvunnit i samband med en konflikt där obehöriga personer begick någon form av överträdelse. En person är misstänkt för olaga frihetsberövande. Personen förnekar all inblandning. Rättegång är att vänta.

May I introduce to you...

Jag fick ett sms i torsdags. "Du har bussgods att hämta".
Även om jag hade inte beställt något tog jag svängen förbi postterminalen på lunch.

Jag: - Hej, jag har ett ordernummer men jag har inte beställt något.
Killen: - Så brukar det vara i juletider. Vad är det för nummer?
J: - 8034...
K: - Jasså det är du med basfiolen.
J: - ?

Hon är stor som ett hus, nästan vackrast i världen.
Och jävlar i mig vi ska ha kul, Vera och jag.

En god chef

Förra veckan trodde inhoppare T att jag var gravid när jag satt och skrek om skumtomtar, de enda tomtar som egentligen är värda att uppmärksammas. Sen köpte foto-N en påse för att få mig att sluta tjata. Reporter E är också väluppfostrad i att göra mig nöjd, på ett tomtevis, that is.
Nu är leker jag "god chef" och bjuder på payback-time på redaktionen. Tomtar åt folket!

Stick och brinn!

Sluta maska.
Ska du sticka hem nu? Garna för mig.
Du behöver inte bli så avig bara för att du har tappat tråden.

Ja, du har rät. De här Göteborgsfasonerna kan sticka i ögonen.